I värderingen av skogsfastigheter är det en hel del aspekter som är avgörande från fall till fall. Skogsfastigheter behöver inte vara bebyggda för att gå under benämningen fastighet. För att värdera skogsfastigheter korrekt har Lantmäteriverket och Mäklarsamfundet tagit fram vissa riktlinjer. Vad som har betydelse i värderingen av skogsfastigheter är bland annat den så kallade avkastningspotentialen. Priset på två lika stora skogsfastigheter kan skilja avsevärt även om skogsfastigheterna till exempel skulle ha samma storleksordning i areal och täcka likvärdiga ytor. Att priset skiljer beroende på ort beror på differenser enligt ortsprismetoden och nuvärdesmetoden. Den som åtar sig försäljningen av skogsfastigheter behöver alltså baskunskaper som rör skogs- och jordbruk för att sätta rättvisande priskalkyler.

Varje år är det cirka 8000 skogsfastigheter som byter ägare. Ett ägarbyte kan ske genom överlåtelse och arv. Statistik har visat att en tredjedel av de personer som avyttrar sina skogsfastigheter är över 65 år gamla vilket innebär att man kan tala om generationsskiften när det gäller avyttring och investering i skogsfastigheter.

Förr var det vanligare att skogsfastigheter gick i arv inom familjerna än vad det är idag. Det var naturligt att skoglig yrkesutövning ärvdes och överläts inom familjerna i en långt mycket högre grad än vad som är vanligt numer. Att yngre generationer numer väljer andra typer av karriärer pekar mot att allt fler skogsfastigheter kan komma och avyttras genom mäklare i framtiden vilket innebär att det blir enklare för gemene man att bli skogsägare i framtiden. Att vara en så kallad landägare har bakåt i tiden varit förenat med en viss status men det är tydligt att de yngre generationerna inte ser skogsbruket som ett värv förenat med hög status.

Att investera i en skogsfastighet är ofta förenat med stora kostnader men skogsfastigheter genererar också stora vinster. Skogsfastigheter har under de senaste decenniet haft en värdeökning på 69%.